Alebladet - en del av götaälvdalen

Ivar Arosenius

Ivar Arosenius alebladet

Ivar Axel Henrik Arosenius, född 8 oktober 1878 i Göteborg, var en svensk konstnär och bilderboksförfattare. Han dog 2 januari 1909, endast 30 år gammal, i Älvängen av blödarsjukan. Hans mest kända bilderbok är Kattresan, som utgavs postumt. En stor del av hans verk är utställda vid Göteborgs konstmuseum.

En vacker TV-stjärna

Den lilla stenkyrkan från 1200-talet som medverkat i Raskens
Kyrkan förlängdes 1703 med ett kor i sten som ersatte det äldre i trä. Dopfunten är från 1200-talet och predikstolen från 1721. Takmålningarna utfördes av Ditloff Ross 1738-39. Den vidbyggda sakristian från en renovering 1948 är ritad av arkitekten Sigfrid Ericson (1879 – 1958). Han är även designern bakom altartavlan från 1954. Vid renoveringen 1948 återställdes kyrkans 1700-talskaraktär.
Raskens är en roman av Vilhelm Moberg från 1927 som blev Mobergs genombrottsroman. Historien om den indelte soldaten Rask gjordes också 1976 till en uppmärksammad och omtyckt TV-serie i SVT i åtta timslånga avsnitt. Sven Wollter och Gurie Nordwall spelar huvudrollerna som det strävsamma paret Gustav Rask och Ida. I övriga roller ses bland andra Viveka Seldahl, Inga Ålenius, Christian Zell, Evert Lindkvist, Ulla Akselson och John Harryson. Per Sjöstrand regisserade. Serien sändes första gången 1976.

Grönköp

alebladet

Hembygdsmuseet är placerat i Grönköps omgivningar och omfattar en mangårdsbyggnad från 1718 inredd med gamla möbler från socken och ett uthus ifrån Vadbacka Gästgivaregård, ett sockenmagasin och en smedja.

Hällristningar

Götaälvdalen

Hällristningar i Alvhem från bronsålder 1800 - 500 f Kr. Länets flesta och kanske vackraste skeppsristningar. Skepp, skålgropar, cirklar, fyrfota djur, människoliknande figurer och annta finns inhugna i berghällen.

alebladet

Prästalund

Äskekärrsstuga, magasin, ladugård, torp, smedja.
I anslutning till hembygdsmuseet finns en natur- och kulturstig ”Prästalundstigen” (en kortare slinga på 1,9 km och en lite längre på 2,7 km).

Vadbackabron

Alebladet

Landskapet vid Vadbacka präglas av Forsån som var ett centrum för kvarnrörelse redan under medeltiden
Idag kvarstår två välbevarade kvarnbyggander. Vid Forsåns utflöde ligger en stenvalvsbro från 1769. Inte långt från det ena brofästet finns en välbevarad gästgivaregård. Skepplanda Hembygdsgård ligger inom området som är av nationell betydelse för kulturminnesvården.
Vägbeskrivning Rv 45 norrut från Göteborg. Sväng av vid skylt mor Skepplanda. Bron ligger alldeles innan ni kommit fram till Skepplanda vid fotbollsplan och Vadbacka Gästgiveri.

utgrävningarna vid Grönån, Skepplanda

alebladet

Film om Nol 1967

Älvängen

Ängen vid älven
Namnet Älvängen, tidigare stavning Elfängen, är ett beskrivande naturnamn med den omedelbart förståeliga betydelsen ängen eller ängarna vid älven, det vill säga vid Göta älv. Eftersom området där samhället ligger var obebyggt före 1823, och namnet inte förekommer som fastighetsnamn, är det på 1800-talet som namnet fått allmän användning, först som informellt bebyggelsenamn och därefter som namn på ångbåtsbrygga, järnvägsstation och postanstalt.
Före Roskildefreden 1658 utgjorde Göta älv riksgräns mellan Sverige och Norge. Det geografiska läget vid älven och ön Tjurholmen, samt Grönåns utlopp gjorde tidigt området till en lämplig plats för älvövergång och gränshandel. En tullstation inrättades vid Grönån på 1630-talet, och området hade strategisk betydelse under flera krig, bland annat under Krabbefejden 1657.

Före 1823 fanns ingen bebyggelse där Älvängen nu ligger. Då använde bönderna i byarna Utby, Starrkärr och Svenstorp i Starrkärrs socken ängarna vid älven som betesmarker med god vattenförsörjning, vilket gjorde att kreatur kunde vistas där utan tillsyn hela sommaren. Det var enskiftet som medförde att området började bebyggas av gårdar, som flyttades från Utby, Starrkärrs och Svenstorps byar. I och med att utmarker förvandlades till inägor lades också grunden till det blivande samhället Älvängen. Som ett minne av denna processen har fortfarande fastigheter i centrala Älvängen sina officiella beteckningar efter de byar, som marken en gång har tillhört.
Banmästarns väg är uppkallad efter Svante Andersson, som från 1888 var banmästare vid Bergslagernas järnvägar med expedition i Älvängen. I sitt arbete hade han ansvar för en 2-3 mil lång sträcka av järnvägen, som vidare bevakades av banvakter bosatta utefter linjen. På sina resor i arbetet idkade han knallehandel med kläder och textilier, något som inte var tillåtet enligt anställningsvillkoren. När han 1890 registrerade sin handelsverksamhet, gjorde han det därför under sin hustrus namn som ogift.Handelsverksamheten har sedan fortsatt inom familjen och drivs nu (2014) av fjärde generationen som en modern herr- och damekipering och med samma läge som vid starten. Namnet ändrades 1932 till Älvängens Manufaktur AB, men omtalades länge senare allmänt som Banmästarns.
Båtsmansvägen har namn efter Utby rotes båtsmanstorp som låg vid vägen. En båtsman var en soldat i flottan, och att hålla dessa med torp var en plikt för bönderna i kustlandskapen. Systemet avvecklades gradvis från mitten av 1800-talet. Centrala soldatregistret, en databas för släktforskning, nämner tre båtsmän från Utby rote, alla med soldatnamnet Skarp. Den siste av dessa föddes 1820. Med en högsta ålder som soldat på 55 år bör funktionen som båtsmanastorp ha upphört senast 1875.

Carlmarks väg är uppkallad efter familjen Carlmark, som 1917–1983 drev P A Carlmarks repslageri, länge Älvängens största arbetsplats. Där vägen börjar, låg familjens bostad.
Gustavas plats är sedan 2014 namnet på en busshållplats och ett nybyggnadsområde i centrala Älvängen, där det tidigare låg en livsmedelsaffär med eget bageri och sedan Älvängens bussterminal. Gustafva Mattsson (1844–1935), blev änka vid 29 års ålder och köpte 1878 egendomen Utby Skattegården 3/78, där Gustavas plats nu är belägen. Hon bättrade på sin ekonomi med att baka, först för vänner och bekanta, men kunde 1893 registrera sin rörelse som bageri och lanthandel. Skorpor var hennes specialitet. Verksamheten fortsattes av hennes son och sonson, men lades ned på 1970-talet, innan bussterminalen etablerades på platsen. Den hade som mest ett 10-tal anställda.

Hövägen är den gamla landsvägen mot Starrkärr, numera lokalgata. Namnet påminner om tiden när älvängarna ännu var obebyggda ängar, och hölassen därifrån kördes hem till byarna att användas som vinterfoder.
Smedjebacken och dess fortsättning Gamla vägen utgjorde landsvägen mellan Göteborg och Trollhättan innan landsvägen 1852 fick sin sträckning i den nuvarande Göteorgsvägen. Den gamla landsvägen gick till korsningen med Hövägen och fortsatte sedan i denna utför den branta Ralla te-backen ner till nuvarande Göteborgsvägen, som den sedan följde vidare norrut. Backens namn uttolkas som rulla till, och Ralla te var också namnet på ett torp, som låg på krönet där backen började. Före enskiftet skall detta ha varit den enda bebyggelsen i nuvarande centrala Älvängen.

Ivar Arosenius väg är uppkallad efter konstnären Ivar Arosenius, som bodde i Älvängen från hösten 1907 till sin död på nyåret 1909.
Malmers vag har namn efter veterinären Gustaf Malmer (1853–1934), som bodde där. Han var veterinär i Ale härad från 1894.

alebladet är en ren sida bara på nätet. här hittar du intressanta nyheter, artiklar med mera om ale.